Jag somnade tillsammans med ganska många tankar kring min egen ilska men jag vaknade, föga oväntat, utan svar. Jag antar att jag får söka till någon sorts "anger management-kurs".

Det är många som undrar vart namnet Raskolnikov kommer ifrån. Jag förfasas över den uppenbara bristen på litterär fostring som många av mina vänner uppenbarligen har.

Finns det någon som vet vem Raskolnikov aka Rodja är?

För varje inlägg jag skriver försöker jag att hitta någon form av bitter grund. Dagens bittra insikt skrivs bäst med ett frågetecken efter.

 Varför är jag en sådan förlorare inom idrott?

HV förlorar, JIK förlorar, Arsenal förlorar mot alla skitlag. De enda gångerna jag vinner är på Barnarps träningar så till alla lagkamrater i Barnarp:

Ni behöver inte oroa er för att vi ska vinna någon serie i år.

Idag när vi hade träning kom Nygge försent, igen. Gurra skällde ut honom så han skakade senast men idag hade han en bra förklaring:

 "Jag glömde Martins iPod, då var det bara att välja vem som skulle bli arg på mig"

Uppenbarligen kändes det värre att jag var arg.

Är detta ett bra omen eller utstrålar jag alldeles för mycket ilska?

Jag får somna tillsammans med de funderingarna...

Rubriken är inte bara en textrad ur en låt av bright eyes, det är även ett konstaterande. Det är ju första dagen i mitt liv som bloggare.

Jag lägger ribban direkt med ett youtubeklipp på en av mina absoluta favoriter. Swamp Dogg. Träskhunden är en av världens bästa musiker och jag blir varm i kroppen varje gång jag hör honom.

http://www.youtube.com/watch?v=rU-YK271dGU

Jag vill egentligen ha videon i bloggen men det är inte lätt det här med teknikaliteter och bloggar men jag antar att http://hjalmar.bloggagratis.se/ får bli min mentor eller något sådant.

För övrigt så är den av mig så bespottade holländska divan Robin van Persie kung efter att ha sänkt h**Chelsea på S-bridge.