Trots att jag känner mig långt ifrån i högform när det kommer till mitt bloggande känner jag mig tvunget att bjuda er på det jag hittade när jag sonderade youtubeterrängen. Jag hittade en av mina absoluta livefavoriter sjungandes en av mina absoluta favoritlåtar. Det är kanske inte den bästa versionen som gjorts av denna fantastiska låt (Procol Harum är fortfarande bäst) men Mr Cocker gör den ändå helt fantastiskt bra.

När jag höra en version som denna önskar jag verkligen att jag var med på den tiden det begav sig som man så nostalgiskt brukar säga. Det är få storheter från dagens musikindustri som kan frammana den känslan

Mr Cocker har.

Killen som lirar gura i den vita Tischen ser också skönt avslappnad ut...