Det börjar närma sig jul nu, det märks om inte annat i skolans värld. De flesta lärare stressar med betygsättning och avslutande prov, under tiden har de lärare som inte sätter några betyg en ganska behaglig tillvaro.

Tack vare att jag i år inte är en betygssättande lärare kan jag utnyttja mina raster till fullo och just nu är ett sådant tillfälle när jag i lugn och ro kan ha rast. Jag valde att förgylla min rast med att läsa igenom vår tränares matchrapporter som är skrivna under säsongen. Föga förvånande insåg jag det faktum att samtliga spelare i laget någon gång har fått individuellt beröm efter en match, samtliga spelare utan jag!

Jag sitter för tillfället och funderar över hur detta har kunnat hända. En förklaring som kommer från min enormt osäkra sida säger att jag förmodligen inte är tillräckligt bra, jag är helt enkelt den grå massa i mitten av laget, massan de flesta skulle kalla för utfyllnad. Jag har förvisso aldrig sett mig som något annat men det gör ju inte mindre ont för det.

Den lilla del av mig som jag skulle vilja kalla Hjalledelen säger istället att man tar för givet att jag ska vara enormt tongivande och att det därför är svårare för mig att överträffa förväntningarna än vad det är för övriga, men så är det ju såklart inte.

Jag är brydd av det faktum jag precis tvingats inse och vet inte hur jag ska hantera det under veckan. Finns det någon som känner en bra psykolog? Om så är fallet kanske jag kan få hjälp med min flygrädsla på samma gång.

Såhär i juletider kanske det är på sin plats att presentera några av de absolut bästa jullåtarna som gjorts. Den första låten kommer så fort jag är hemma, väl hemma kan jag nämligen gå igenom skivsamlingen för att hitta rätt mästerverk. Under tiden tycker jag ni ska lyssna på musiktipset som min bror kom med i en av sina kommentarer, mycket bra.